14:41

Mina triggerbollar är några av mina käraste ägodelar. Det är bollar i hårdplast med små, hårda taggar på hela dess yta. Jag ligger på dem eller lutar mig mot en vägg med bollen mellan för att metodiskt rulla den över rygg, axlar, skuldror, höfter, rumpa. Där det gör som ondast stannar jag upp och pressar mig mot bollen i någon minut. Låter smärtan stegras så det svartnar för ögonen, för har jag tur så rusar blodet dit och lindrar den ömma punkten. Det tar tid, oftast flera timmar, så jag har så många triggerpunkter. Vissa är extra svåra och de måste jag möta från olika vinklar i flera omgångar. Som en i axeln idag. Det gjorde så ont att jag för en sekund trodde jag skulle skrika eller svimma. Istället skrattade jag åt att jag gått runt med en knöl med sådan ofattbar smärta i axeln utan att uppmärksamma det vidare.

Efteråt är jag svettig och yr. Kroppen ömmar, skinnet har rispor på vissa ställen där friktionen från bollen slitit för hårt. Ibland syns blåmärken, ibland gör de hemskare punkterna ont som för att hämnas för vad jag utsatte dem för. Men ibland minskar smärtan nästan helt, och det är med den förhoppningen jag fortsätter.

Men inte idag tyvärr. Därför har jag för sjätte dagen i rad ätit smärtstillande till frukost, och omformat kvällens planer till nyktra sådana. Kämpar för att hålla humöret gott, inte låta det rasa ned i ruinerna så som min kropp gör. Det blir svårare och svårare. Jag är så rädd, livrädd, att det inte finns något slut på smärtan, att den inte går över. Att den förvärrats som en del av det nya normala och inte på grund av ett svårt skov. Jag ber på kvällarna om att vakna upp till en kropp med mindre värk. Varje morgon blir jag lika besviken. Jag ställer in planer för att kroppen inte kan eller orkar, och lever istället genom friska, kapabla karaktärer i böckerna jag läser. Jag är ingen avundsjuk människa, men just nu är jag det. På friska leder och muskler, på att orka, på en kropp utan konstant smärta. För det kommer aldrig att gå att beskriva, gå att förstå för någon utan det, hur det är att leva ett halvt liv ackompanjerad av de ständiga, mörka tonerna av värk.

03:28

Vaken sent inatt. Det innebär nästan alltid ångest för mig. Jag föredrar tidiga kvällar och tidiga mornar, på så sätt håller jag ångesten i schack allra bäst. Ikväll har jag istället, i timmar, försökt bli av med en vidrig triggerpunkt vid ryggraden som ger både värk där, i nacken och axeln. Det gick halvt, får fortsätta imorgon. I bakgrunden har nya avsnitt av Gossip Girl och Love Island Uk spelats upp. Underhållande serier som inte kräver ens fulla koncentration. Det gör däremot American Horror Stories så den har jag gett upp efter tredje försöket och får titta på imorgon istället.

Ångesten förvärras dessutom av att jag glömt ta båda mina viktigaste mediciner som jag tar på kvällarna. En har jag glömt i flera dagar nu så den är nog helt ute ur systemet, det är verkligen inte bra för man vet aldrig hur väl den fungerar när man introducerar den till hjärnan på nytt. Känner meningslöstheten eka i bröstet, känner för att sova i flera dygn, känner en groende panik över mig själv som människa och hur hemsk jag är. Jag är Satans avkomma, bara förstör allt & alla, det är självklart och naturligt att jag är ogillad. Andra personer måste skydda sig själva mot djävulen.

Näe, vill inte låta för deppig här. Imorgon när jag fått i mig medicinerna blir sker säkert en förbättring. Först ska jag ta en ordentlig sovmorgon dock för energi krävs inför kvällen: en kär vän ska firas och bord är bokat på Lilla Puben.

Först borde jag dock ta tag i mina studier. Har ignorerat dem nästan helt i två veckor trots att det är intressanta ämnen och tentamen närmar sig. Men nästa vecka ska det regna flera dagar så då passar det ypperligt att jobba ikapp.

Dags för kvällscigaretten nu, innan jag ska somna gott.

21:10 an Ode to Animals part 2

Tisdagen fortsatte på sitt fantastiska sätt.

Vi fortsatte norrut på Öland, närmre bestämt till Ormöga kamelranch. Startade utflykten med glass till lunch!
Förutom kameler har de lamor, grisar och getter med killingar på ranchen. De sistnämnda får man gå in till och klappa, självklart gjorde jag det. De små är alldeles ljuvliga.
Här har vi en trött en som kändes som mitt spirit animal.
Cigarettpaus för att hålla humöret uppe!
Lamor är ju ett favoritdjur, även om jag föredrar alpackor något mer. Det finns faktiskt en farm med alpackor på Öland också! De har drop in för att hälsa på dem på onsdagar så dit ska jag bege mig nästa vecka är tanken.
Nu var det hög tid för höjdpunkten
Fantastiska och mäktiga djur. 🐫
Att få till en bild gick mindre bra pga blåsten som envisades med att få mig att se bald ut
Istället lyckades mamma fånga en precis i det moment när jag blänger bittert på en barnfamilj vars ungar skrämmer djuren medan mamman hejar på. En vacker dag kommer ett djur inte springa av rädsla, utan attackera av rädsla. Lär era barn respekt för djur, både för djurens skull och barnens.
Tillslut var det min tur att hoppa upp på kamelens rygg! Det var en kort färd på en kamel som hette Lajma och det var ordentligt skumpigt och gungigt. Trodde flera gånger att jag skulle glida av, haha.
Men kul var det definitivt! Fick ett lyckorus och såg ut som den femåring jag mentalt är. Finns en film på ridturen på Instagram, vet tyvärr inte hur man laddar upp den här.
Kamelerna promenerade i en oval cirkel. I mitten av den fanns ett litet område med sand där de resterande samlades, de strövade nämligen fritt på området. Så härligt för dem. Dit fick man gå och klappa och ta kort på de mycket lugna och kärvänliga djuren.
Kamelen jag satt vid bestämde sig dock plötligt för att lägga sig ned på sidan och tryckte all sin tyngd mot mig haha. Jag ramlade såklart och fick illa kvickt ta mig därifrån innan jag blev pannkaka under dens stora pucklar.
När vi var klara på Ormöga ranch behövde vi höja blodsockret och valet föll på Norrings Crêperie i Borgholm. Det är välkänt för att servera otroligt goda crêpes och galetter i olika utformningar.
Popularitet betyder dock kö så vi fick snällt lämna namn och nummer för att sedan strosa runt i lite affärer och röka ett par cigaretter i väntan på ett telefonsamtal som meddelade att vårt bord var redo.
Jag beställde crêpe med citronkräm, fransk mjuk maräng och kanel. Mamma tog en galette med räkor. Vi var mycket nöjda båda två.
Matkoma & trött efter en lång dag, väldigt redo att åka hem för att vila.
Så det blev hemfärd. På vägen stannade vi och köpte färska, öländska jordgubbar och jag såg detta gulliga hus som hade den mest fantastiska utsikt. Avundsjuk.

Som jag skrev i förra inlägget var min tisdag absolut helt fantastisk. En dag jag kommer att minnas med värme för att jag var så genuint glad & lycklig. Och de är ju de finaste minnena.

23:28 Sommarkväll i Borgholm

Vi var som sagt bortkörda från hemmet idag, pappa och jag.

Så vi begav oss till Borgholm. På vägen dit lyssnade vi på sommarpratet av Mikael Dolsten som är forskningschef på Pfizer och därmed var ansvarig för att ta fram covid-19-vaccinet. Alltså inte en dum människa direkt. Det var fascinerande och lärorikt om än fullt av stolthet & skryt. Men med all rätt – de lyckades med det omöjliga!
Jag gjorde en avstickare till mitt favoritbageri för att köpa hem småkakor, paj med färska bär och vaniljbullar att överraska mamma med när hon är trött imorgon efter kvällens intag av vin.
Vi fick sedan ett bord på Pappa Blå och tog in vitlöksbröd till förrätt. Ingen kulinarisk upplevelse.
Min ryggbiff med örtpotatis, parmesansmör och rödvinssås var däremot otroligt välsmakande. Kändes mysigt att äta middag ute för en gångs skull, speciellt med min fina pappa som jag tycker så mycket om.
Efteråt vandrade vi ned till hamnen för att smälta maten och titta på alla rika människors lyxiga yachter.
Den här var lite annorlunda designad, smått ubåtsinspirerad nästan? Väldigt fin.
Avslutade det hela med gelato på ett glasscafé och jag tittade in i ett par butiker för att hitta födelsedagspresenter åt alla som plötsligt ska firas på samma gång i helgen. Fann åtminstone en samt en vas till mamma som hon velat ha i åratal!
Sen for vi hem till ljudet av Simon & Garfunkel och The Rolling Stones. Himlen visade sig från sin bästa sida, öppen och varm.
Hemma hos mitt hjärta var det full fart, även om bilden skvallrar om annat. Mammas vänninor bjöd på intressanta konversationer, Dilla var i sitt esse och skulle slicka på allas ben, jag kedjerökte och åt småkakor vid kortsidan av bordet. Mycket trevligt avslut på en mycket trevlig kväll.

13:14 (avslutad 16:10)

Postade en selfiesamling på Instagram idag och möttes av så mycket snällhet. Sociala medier kan verkligen vara en vacker plats. Det finns så fina, genuina själar där som jag aldrig mött i verkligheten men som ändå ger mig så mycket helt kravlöst. Önskar jag en dag kan ge lika mycket tillbaka.

Jag somnade när jag skrivit sista meningen i förra stycket. Tröttheten bara kom över mig som om det lades en slöja över mitt huvud. Sov sittandes framför Unga Mammor i tvåsitssoffan i mitt flickrum fram till mamma härjade in med dammsugaren och jag sluddrade fram, halvt vaken, att jag ville ha vatten och en chokladboll. Blir jämt så sötsugen när jag vaknar från naps på dagen.

Nu kedjeröker jag i skuggan på altanen. Stänger ute pratet omkring mig och försöker bestämma restaurang inför kvällen. Är verkligen inte hungrig eller sugen på något. Vill mest bara sova, kanske äta lite baguette med aioli framför en koreansk skräckfilm jag funnit om en mamma som äter foster som dumplings för att bli fertil. Men jag är pappas sällskap och har således inget annat val än att åka med till ett litet samhälle av hans val och placera mig på en restaurang med en tallrik framför mig.

Ryggen värker ännu. Det här värkskovet verkar aldrig vara över, kanske är det bara det nya normala. Något att vänja sig vid, att sluta knapra citodon mot. Acceptera som en del av vardagen. Det skrämmer mig. Vill verkligen inte att det ska vara något annat än ett ovanligt långdraget och illa skov.

Handlade dekorativa växter för 1200:- idag. Alltså, fejkväxter. Glömde ta hänsyn till prislapparna. Fick ångest på vägen hem och lämnade sedan tillbaka 2/3. Resterande ska jag använda till lampan jag bygger av en stor gren. Är i en period där jag inbillar mig att jag inte bara är kreativ utan även händig samt har ett öga för komposition & inredning. Det kan bara gå fel.

Torsdag imorgon. Det innebär att jag får träffa Nathalie igen efter mer än sex veckor ifrån varandra. Blir varm i hjärtat av det.

Nu har jag valt restaurang. Pappa Blå.

Då åker vi.

If the world was mine I would watch it crumble
– Meechy Darko in Afterlife by Flatbush Zombies

00:37

Doppar små bitar baguette i aoli. Något av det godaste jag vet. Äter det flera dagar i veckan till middag, vilket är mindre bra. Njuter halvt av smakerna, längtar halvt till semestern är över och kostplanen tar vid igen.

Slötittar på Down a Dark Hall. Har ingen uppfattning om den än men det stod mellan den, ännu ett avsnitt av Normal People som jag blivit så besviken på eller en asiatisk skräckfilm. Och jag vill kunna multitaska så det fick bli det engelsktalande alternativet, dessutom det som inte var en skam i jämförelse med litteraturen den är baserad på.

Har färgat håret. Gråsvart. Fast blev mest svart och lite lila i hårbotten? Bryr mig helt ärligt inte så hemskt mycket så det är säkert okej. Hår är bara hår. Förr grät jag i provrum efter frisörbesök där det klipptes fler centimeter än jag önskat. Idag tänker jag att det växer ju ändå ut igen tillslut. Livet är långt nog för att håret ska hinna bli långt.

Rensar mobilen. Har flera tusen screenshots, framför allt memes. Började med att rensa år 2021. Skrev listor med böcker jag ska läsa, filmer och serier som ska ses, hudvård att testa. Allt utifrån tips jag printscreenat. Blev hundratals tips på ovanstående samt poddar, sommarprat, smink, tv-spel och hårprodukter. Nu publicerar jag memes dagligen för att bli av med de jag sparat de senaste sju månaderna. Sen kan jag ta tag i år 2020. Ett fint år, så fint att det kommer bli smärtsamt. Så jag låter 2021 ta lite extra tid.

Jag och Ylva hamnade inne i det mörka hörnet av internet som avhandlar Reborn Dolls. Alltså dockor som ser ut som mänskliga barn och används för rollspel eller som substitut när ägaren, eller (oftast) ”mamman”, inte kan få barn eller har förlorat barn. Det sägs fungera väl som terapi och att de flesta vet att dockorna inte är äkta barn. Det känns dock tveksamt om alla verkligen har en sådan verklighetsförankring när man väl studerar deras Instagramkonton: fantasin har blivit den nya verkligheten. Den bekvämare, den lyckligare. Det ger mig blandade känslor av obehag, tragik, empati och lite skratt. Nu kan jag ju ha extra svårt att se det positiva i dessa dockor på grund av att jag sett båda säsongerna av The Servant, en skräckserie som handlar just om en mamma som förlorar sitt barn och sedan får för sig att dockan som ersatt det är levande.. För övrigt rekommenderas första säsongen starkt. Bland annat M. Night Shyamalan ligger bakom den, geniet vi alla känner till.

Imorgon ska min mamma ha en fest för sina vänninor. Pappa & jag ska fly huset till någon plats utanför Kalmar. Han ska bjuda på middag och jag ska nog ta en drink och röka för många cigaretter när jag blir onykter. Innan dess har jag ett prov att lyckas med, ett bad att ta med Sara och en bok om ålar att läsa ut.

Ögonen klipper nu. Filmen väntar och sängen därefter. Puzz haj blåggen

23:19

Om du hade fått en dotter nu, vad hade du döpt henne till?

Isabeli eller Selina.

Har du bra självförtroende?

Nja. Inte direkt bra men jag arbetar aktivt på att förbättra det!

Nämn tre saker på din att-göra-lista?

1. Göra mitt fjärde prov i psykologi om Kognition & Perception. 2. Färga min utväxt. 3. Läsa klart Ålevangeliet.

Vad skulle du vilja heta om du föddes som det motsatta könet?

Sergei eller Eli

Vad väljer du, Max eller McDonalds?

McDonalds utan tvekan. Tycker Max är högst överskattat!

Hur uppvaktar man dig?

Man tar initiativ. Är öppensinnad, generös, tålmodig, social. Spelar inga spel utan kör med ärlighet och öppna kort. Jag kan behöva tid och att slippa ta intiativ själv men för den som väntar är det värt det.

Har du rykten efter dig?

Absolut, det finns nog några stycken. Inget som berör mig längre alls. Tragiska människor bara.

Din absolut sämsta egenskap?

Prokastinerar. Litar för lätt på andra. Naiv.

Din bästa egenskap?

Tror gott om omvärlden. Ger aldrig upp.

Kan man vara vän med sitt ex?

Det kan man. Men jag vill inte.

Hade du kunnat ha distansförhållande?

Inte just nu, nej. Då om det gäller en längre distans, förstås.

En vacker person?

Maria Pedraza.

Ett boktips?

Normala Människor av Sally Rooney

Bäst just nu?

American Horror Stories. Äntligen! Saknat en riktigt bra skräckserie och denna verkar nästan nå upp till samma kvalitet som originalet, AHS.

En superkraft du skulle vilja besitta?

Stanna tiden

Det vackraste djuret i världen?

Snöleopard eller panter måste jag nog säga.

Din drömbostad?

Det vet jag faktiskt inte. Inte mer än att jag vill att den ska ligga nära havet och naturen samt ha stora fönster så det släpps in mycket ljus. Gärna med tillhörande plats för djur så som höns, hästar, alpackor, får. Och inte nödvändigtvis i Sverige.

Finaste frisyren?

Alla Brigitte Bardots frisyrer.

Det mest fascinerande du vet?

Människor. Själen. Fysiken. Parasiter. Kärleken & smärtan.

Din drömpartner beskriven med tre ord?

Lojal. Rolig. Förstående.

En vacker bild?

Sommarkväll i juli

20:35

Bestämde mig för att ändra bloggens syfte lite. Från att ha varit i grund och botten en skönhetsblogg blandat med bilder från vardagen är den numera endast till för inlägg om livet i litet & stort. Skönhetsaspekten sköts ändå bäst på Instagram (@ melglowdys).

För övrigt var det ett tag sen jag var online här. Behövde en paus från allt som kändes annat än kravlöst ett tag, så även bloggen. Nu känns det annorlunda och jag kan kanske skriva lite mer här framöver.

Halva sommaren har rusat förbi och jag har gjort absolut ingenting samtidigt som jag hittat på en massa småsaker. Framför allt har jag blickat inåt. Mot välmående, mot att växa. Mot att välja min väg något mer genuint mot mitt hjärta denna gång. Det känns fint att faktiskt känna ett lugn inför framtiden för en gångs skull, och ett lugn över sig själv som person. Att veta att man är på rätt väg även om man inte vet vart man är på väg.

Det har också stundvis varit tufft. Vissa dagar har det känts övermäktigt att bara vara. Då har jag krupit ihop i sängen och sovit bort alla timmar som är mina ovänner. Haft turen att alltid vakna till en bättre dag tillslut.

Jag har läst massor av böcker. Hade som mål att läsa 10st i sommar men är nog snart uppe i det trippla. Nattavaara, Institutet, Himmelsdalen, Det handlar om dig och Allt vi inte sa är de jag kan rekommendera mest.

Jag har också varit på utflykter. Till gårdsbutiker med egenslungad honung, på caféer med hembakta chokladbollar och på vackra kulturplatser som visat minnen från forntiden eller surrealistiska fotografier. Jag har badat endast en gång och skäms lite över det. Jag har shoppat upp mitt CSN när jag blev kär i två väskor, en från Dior och en från Gucci. De finns båda i min ägo nu. ❤ Jag har sett solen gå upp och ibland tyckt det var vackert, ibland betraktat det med ångest. Jag har tillbringat efterfester med att ge råd, äta McDonalds och kolla Scarface, och gråta. I den ordningen. Jag har varit i Malmö hos Ylva, spelat It takes two, åkt till en sjö i en skog, ätit frozen yoghurt, kedjerökt i hennes fönster och tittat på sjuka filmer. Exakt så som vi umgås bäst. Jag har dejtat och ångrat mig. Jag har tränat och överansträngt mig. Jag har inte läkt min fot än. Jag har saknat min bästa vän som jag inte träffat på sex veckor på grund av utlandsresor och corona. Jag har rensat mobilen och det tog ett jäkla tag. Jag har sett serier som fångat mig och som varit slöseri med tid. Jag har lyssnat på sommarprat och blivit solbränd. Jag har druckit vin i månskenet och skrattat tills magen värker år gamla minnen. Jag har sett Conor McGregor bryta benet. Jag har ätit massor av glass och baguette med aioli. Jag har inte skrivit ett dugg men fotat en massa.

Jag har tusen planer till för sommaren. Dessa ska jag varva med kursen i psykologi jag läser just nu. Först ut är fårsafari samt en annan gård med djur på Öland imorgon. Djur är livets fina lilla ljus. På torsdag ska jag nog till stranden och bada. I helgen ska två vänner firas med pompa & ståt. Nästa månad reser jag till två storstäder. Om ett halvår reser jag nog härifrån ett tag.

Livet ter sig inte alltid som man tror. Tack gode gud för det.

Empties i maj

Under maj månad tog flera av mina favoritprodukter slut och jag tänkte vi skulle ta och gå igenom dem!

Niactil 4% från Elixir Cosmeceuticals.

En silkig gelformula med 4% niacinamide och 0,5% salicylsyra, alltså bha-syra. Niactil har varit en stapelprodukt i mitt badrumsskåp sen i höstas då jag fastnade direkt första gången jag testade den. Konsistensen är som sagt silkig och alldeles underbar, den smälter in perfekt i ansiktet och känns lugnande & vårdande. Detta var första produkten med niacinamide som jag verkligen märkte stor skillnad på porer med! Mina porer är betydligt mindre och syns inte lika mycket längre efter kontinuerlig användning av denna produkt, dessutom hjälper salicylsyran till att undvika blemmor. Jag använder den 2 gånger dagligen och upplever att den fungerar tillsammans med alla andra produkter i min rutin. Kommer absolut att köpa igen, om jag inte blir helt knockad av det niacinamide-serum jag testar nu, men det känns ärligt talat tveksamt att någon produkt skulle kunna slå Niactil..

Betyg: 5/5

Pris: 375kr för 30ml på bl.a Lyko

Evening Restorative Complex från Exuviance

Denna produkt heter idag Overnight transformation complex och har en ny, snygg design men det är exakt samma produkt! Det är en av mina absoluta favoritkrämer någonsin. Det är en nattkräm med mild pha-syra som såväl lugnar & återfuktar som exfolierar lite lätt och lämnar ansiktet med ett hälsosamt glow och jämnare hudton. Andra ingredienser är bland annat kamomill, lakrits, hyaluronsyra och olika vitaminer. Tycker den doftar lite svagt av tall, något jag älskar! Dessutom är den väldigt dryg och fungerar väl med andra produkter eller under smink, om man skulle vilja använda den som dagkräm istället. Overnight transformation complex är en riktig klassiker i hudvårdsvärlden och jag förstår verkligen varför! Det är definitivt en kräm med lite askungefeeling, som gör allt den utlovar på ett stabilt sätt och lämnar huden riktigt välmående.

Betyg: 5/5

Pris: 459kr på bl.a Kicks, Hudoteket och Skincity

Regena C20 Serum från FaceTheory

Det här är ett c-vitaminserum jag använt sen strax efter jul. Det innehåller 20% stabiliserat c-vitamin, alltså etyl-askorbinsyra som vid absorption av huden förvandlas till rent c-vitamin. Stabiliserat c-vitamin är mindre känsligt för värme och solljus vilket gör att produkten håller längre och inte oxiderar lika lätt. Regena C20 är ett tjockt oljeserum som trots sin konsistens torkar in fort och fungerar väl med andra produkter. Det ger ett fint glow i ansiktet och det krävs endast ett par tre droppar för hela ansiktet. Jag har märkt stor skillnad på mina pigmentfläckar efter att ha använt detta i nästan ett halvår, något jag sällan gör med c-vitaminprodukter då många tyvärr är instabila. Har redan beställt ett 30%-igt c-vitaminserum från samma märke som jag har stora förhoppningar för! Det enda negativa är väl att oljan är lite smått klibbig men alla positiva sidor hos Regena C20 väger upp för det.

Betyg: 4/5

Pris: 256kr för 30ml på FaceTheory.com

Milky Moisture Toner från Skincity Skincare

Skrivit ett längre inlägg om den här tonern tidigare i bloggen, så kika på det! Kort sagt så är det ett möjligt ansiktsvatten med lugnande & närande egenskaper. Det återfuktar även väl och håller min hud balanserad samt minskar rodnad. Enligt mig ett toppenköp för känslig och/eller torr hud, speciellt under vinterhalvåret. Dessutom drygt och prisvärt!

Betyg: 4/5

Pris: 269kr för 200ml på Skincity.se

Alpha Arbutin 2% + HA från The Ordinary

Ett serum med 2% alpha arbutin, en ingrediens som sägs vara en riktig stjärna när det kommer till att minska pigmentfläckar & hyperpigmentering samt förebygga att nya sådana uppstår. Det är ett lätt serum med lite gelaktig formula som smälter in bra i huden och tack vare hyaluronsyran i produkten så känns den återfuktande! Då jag använt alpha arbutin tillsammans med c-vitamin är det svårt för mig att avgöra hur mycket skillnad de gjort på egen bevåg (c-vitamin arbetar ju på samma områden). Tillsammans har de i alla fall minskat mina pigmentfläckar ordentligt mycket! Ett bra och budget serum som absolut är värt att prova om pigmenteringar är något du vill minska.

Betyg: 4/5

Pris: 122kr för 30ml på bland annat Kronans Apotek, H&M och Lyko

Såja, det var månadens tömda produkter det! Alltid skönt att rensa ut lite i skönhetshyllan, som trots det fortsätter vara överfull.. Nästa inlägg kommer handla om en spf, om det blir i en dagkräm eller i primerform får vi se!

Recension: Produkter från Budgie

Budgie är ett relativt nytt märke med produkter för både hud & hår. Jag har hört många positiva ord om det så när det var rea på Kicks för några månader sen tog jag tillfället i akt och slog till på ett par produkter!

Sweet dreams melting mango butter nourishing sleeping Face mask.

En närande och mjukgörande nattmask med jordens längsta namn. Innehåller mangosmör som är rikt på fettsyror vilket gör huden mjukare och ger den näring, samt gurkextrakt som återfuktar. Vegansk.

Jag tycker det är en mysig mask. Inte den mest återfuktande jag testat men den är däremot verkligen mjukgörande och lugnande. Som en kopp te för ansiktet ungefär. Konsistensen är lite vaxartad vilket kan göra den svår att smörja in på ett fuktigt ansikte, brukar därför vänta en stund mellan mina andra steg i rutinen och den här masken. Det enda riktigt negativa med denna nattmask är doften: den doftar som en blandning av trolldeg och väldigt konstgjord mango. Som tur är så är doften inte så stark att du känner av den när du applicerat masken i ansiktet!

Betyg: 3/5 🧴🧴🧴🧴

The apple cider scrub for a healthy head of hair

En exfoliering för hårbotten som innehåller både äppelcidervinäger och små korn för att rensa bort produktrester och smuts i håret. Kan jämföras med ett djuprengörande schampo och ska även användas på samma sätt: produkten ersätter schampo 1-2 gånger i veckan för att verkligen rengöra håret på djupet då många produkter, framför allt torrschampo, tenderar att sitta kvar efter en tvätt med vanligt schampo. Används i blött hår genom att man tar önskad mängd och masserar in i hårbotten och längderna för att sedan skölja ut som vanligt och följa upp med balsam.

Den här skrubben är en holy grail-produkt för mig numera. Jag älskar hur extremt rent håret blir efter användning, och jag tycker även min hårbotten mår bättre efter kontinuerlig användning. De små minuspoängen produkten får är att det kan krävas rätt mycket produkt för att få det jämt fördelat i håret då den är rätt tjock i konsistensen och inte löddrar så bra. Håret känns också väldigt torrt efteråt, men det är ju att förvänta av djuprengöring, så jag rekommenderar att använda ett återfuktande balsam eller hårinpackning. Många har undrat gällande kornen, om det inte är svårt att få ut dem ur håret? Och nej, jag har inte märkt av det alls! Jag tycker i slutändan att det är en toppenprodukt som gör vad den utlovar och djuprengör för en billig peng.

Betyg: 4,5/5 🧴🧴🧴🧴1/2

Hay Clay deep cleansing Face mask

En djuprengörande lermask med kaolinlera. Leran ska dra ut orenheter, balansera huden, absorbera överskott av olja och rengöra porerna. Den appliceras på ren hud i ca 15 minuter innan den skölja av med vatten. Kan användas 2 gånger i veckan då den är rätt mild mot huden. Vegansk.

En produkt jag först tyckte om, för det var nämligen länge sen jag använde klassiska lermasker. När jag sedan började testa andra så tappade jag min förtjusning. För Hey Clay utlovar en jäkla massa men levererar inte på samma nivå. Absolut, huden känns renare och mindre oljig men mina porer och orenheter är kvar där de alltid varit. Dessutom torkar den in helt i ansiktet vilket jag inte tycker om när lermasker gör: det har nämligen en uttorkande effekt på huden. Jag föredrar de som inte torkar in och därmed inte gör min yttorra hud ännu torrare. Hey Clay ska dock få pluspoäng för att den känns skön på huden i sin krämiga, lite kylande formula och för att den är väldigt dryg! Jag tror den kan passa en känslig hud som inte är torr väldigt bra eller fungera på den som mest vill rengöra och inte har specifika orenheter att arbeta på.

Betyg: 2/5 🧴🧴

Det här är alltså de tre produkterna jag provat från Budgie och jag är riktigt nöjd med två av dem! Ser framemot att testa fler, speciellt deras nya glowserum. ✨