Maj i bilder

Maj var en kaotisk månad, minst sagt. Låter den berättas genom bilder och vi börjar den sista april, nämligen på Valborg:

Fixade snacks, bål med allt från vin, sprit och sockervadd i, och massa tävlingar för efter valborgfirande i Parken skulle folk vidare till mig för att fira min födelsedag.

Natta, Line och Sara var där! Vi satt på golvet och smygrökte i köket

Bästa vänner i snart tio år nu ❤️

Vi körde musikquiz, quiz om mig (tyvärr mest frågor om rappare för det är så mitt förflutna ger sig haha..) samt olika lagtävlingar. Bland annat skulle alla tre lag göra varsin shot till mig. Mycket bra resultat hos alla må jag säga! Avins lag kom tvåa men med närmare eftertanke borde de nog vunnit, tror tredje laget mest vann för att jag blev fullare och fullare för varje shot haha..

Avslutade det hela med tårta innan de flesta drog hem..

..men jag och Natta var inte riktigt redo att ge upp än för vi hade ju inte firat valborg under dagen. Så vi mötte några killkompisar och drog på fest hos dem.

Jag blev dock plötsligt trött + hade en soffa full med öl att tvätta så drog mig hemåt rätt kvickt och lämnade henne med min vodkaflaska i handen, så som äkta vänner gör. Hade i alla fall ett fint födelsedagsfirande och tackar alla som kom & för presenterna! ❤️

Den nämnda soffan..:) fortfarande ett mysterium vem som spillde ut öl för vem drack ens det?? Inte för att det spelar någon roll så, var bara så förvånande haha.

Hade i alla fall fina presenter att pigga upp bakfyllan med + en gullig mamma som kom och hjälpte mig att städa. ❤️

Sen kom tyvärr en ännu värre dipp i depressionen som rört sig i mitt sinne det senaste halvåret, som tur är hade jag min mest älskade varelse hos mig under dagarna.<3

Du är det bästa i mitt liv.

Höll mig uppe tillräckligt för att göra sociologi-tentan och kunde äntligen kasta in dessa böcker i en mörk låda.

Men egentligen såg mina dagar och nätter ut såhär. Grät oavbrutet av känslan av meningslöshet och självhat och rädslan för att detta aldrig skulle gå över.

Överlevde genom att kolla igenom alla Hobbit-filmer, LOTR-trilogin och Harry Potter-serien. Behövde fly världen lite för den var för mörk. Levde på 88:an, Sandwich & popcorn och gick inte utanför lägenheten på nästan två veckor.

Tillslut flydde jag hem till mina föräldrar för att rehaba från mitt psyke. Firade med proteinshake och kedjerökning på deras altan.

Grillade för första gången i år!

Och började ta mig ut på promenader med en podd i öronen. Inte riktigt dagligen eller 10 000 steg än but we’re getting back there.

Dilla var med varje steg på vägen såklart.<3

Bestämde mig för att ta tag i åtminstone en ångestpunkt och började på kostschema som innehåller bl.a chokladbananpannkakor..

…Och kladdkaka med smak av mörk choklad, gjord på dadlar, med osötad grädde.

Läste böcker. Den här var inte bra. Men ”Ett litet liv” däremot. Wow vilken känslomässig resa! Skrivit mer om den på instagram @wutangmelodys

Sträckkollade säsong 5-7 av Buffy the Vampire Slayer. Fortfarande kanske den bästa serien som skapats.

Gjorde mig till människa (!) en dag för..

…vi var några i klassen som hyrt en stuga för att fira Avins födelsedag! Grattis!

Amanda var där. ❤️

Line var där. 🥰

Och självklart födelsedagsbarnet själv som fick ett passande diadem och andra presenter! 🥰

Det grillades,

Det dracks alkohol,

Det hölls djupa diskussioner jag tydligen var totalt ointresserad av,

Och djupa diskussioner som verkar varit mer som ett tal där jag trodde jag var påve eller dylikt?

Självklart blåstes det även ut ljus på tårtor!

Dracks lite mer alkohol,

Röktes dubbla cigaretter för ni vet, when the existential crisis hits..

Och startades en brand.. 🙂

Stolt ögonblick i vuxenlivet för alla deltagande.

Tillslut delade vi några stycken en taxi hem medan resten sov kvar! Många timmars drickande resulterade i en väldigt trött fredag men det var det värt för en toppenkväll!

Under lördagen var det Eurovision men jag hade så extrem värk att jag knappt kom ur soffan. Mamma dukade upp buffé så jag slapp röra mig i onödan.<3 Blev besviken å Tusses vägnar men nöjd då jag tyckte om Italiens bidrag väldigt mycket! Och framför allt deras sångare, hehe.

Under kommande veckan höjde jag antidepressiva och började känna mig vid liv igen. Firade med en långpromenad med Dilla, med 70% kvar hem började det dock ösregna. Vackert men..

…jag såg ut som Michael Jackson efter sina glansdagar när jag kom hem 🙂

Enda lösningen var ett varmt bubbelbad!

På fredagen hade jag ångest av antidepp-höjningen och kunde således inte äta annat än sobril till frukost och lunch

Trots det valde jag att dra på förfest och dricka alkohol, definitivt inte mitt klokaste beslut i livet.. 🙂

Med en fylla på höjd antidepp för första gången + dubbel dos sobril så blev det, ja.. inte så jättebra kan man väl säga! Men shit happens som de säger i Amerikat.

Tog mig i alla fall till Park, där tack gode gud mina bästa människor mötte upp mig. ❤

Sen fortsatte festen hem till min lägenhet med sladdlös för mycket folk. Men det blev trots allt en kväll med mycket skratt och det viktigaste i slutändan är trots allt att man har kul och inte skadar eller sårar någon även om man är lite klumpig i ord och beteende på alkohol ibland. Men är ju inte den som har svårt att inse mina fel och be om ursäkt för mig i alla fall, det är jag glad över.<3

Tycker den här bilden förklarar kvällen rätt bra. En dos psykos, en dos existensiell kris, en dos ”ta mig härifrån” och en dos skratt.

Dagen efter var man ju varken stolt eller välmående och i sådana stunder krävs comfort food deluxe.

Men jag är en firm believer av att allt går exakt som det ska i slutändan ändå. Ibland kommer slut, ibland börjar saker på nytt. Det finns ingen anledning att gå runt med bitterhet i ett liv så skört som människolivet. Alla blir vi sårade och alla sårar vi, det är aldrig en enskild individs fel till fullo i konflikter och dylikt. Det viktigaste man kan göra är att använda sin självinsikt, lära sig av situationen och sina fel samt lämna allt & alla med förståelse och kärlek. Då tror jag genuint man kommer längst. Och lita på din magkänsla!!! För den ljuger fan aldrig. Det har jag fått lära mig om och om igen, den hårda vägen hehe.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s